tisdag 15 december 2009

Ångest&Lycka

Vänster bild:8 september 2007 Högerbild:15December 2009
hittade den vänstra bilden nu till eftermiddagen när jag satt och klippte i hop ett kollag av gamla bilder att sätta upp i mitt rum. Min första reaktion var ångest, kände en sådan fruktansvärd skamsen känsla. Hade jag haft en svans hade jag dragit in den mellan benen så där som hundar gör när dom blir skrämda. Men nu sitter jag här med en känsla av lycka!Lyckades efter mycket om men och hitta klänningen och...ja bara se själva! =) Nu finns det inget eller ingen som kan ta i från mig min säkerhet om att jag i dag lever ett välmående liv! Alla har vi våra bra och dåliga dagar, men jag sjunker aldrig mer så långt ner som jag har varit. Jag har nu båda fötterna på jorden och möter svårigheterna med huvudet högt! Tummen upp får mig! ^-^

5 kommentarer:

- Alexandra! sa...

Jag vet inte vad du varit med om, men det är underbart att läsa att du nu mår bra, och står stadigt! :D

sv: Jag gillar att se snö, men inte att gå i den. ;P

Oj, då måste du har fler som är likadana? Själv har jag bara två såna lampor. :)

Anonym sa...

jag är stolt över dig sötis<3

- Alexandra! sa...

sv: Det ska bli riktigt kul med festival!
Nej absolut inte, jag älskar att dra med mina föräldrar på saker. Det skulle aldrig falla mig in att tycka det var pinsamt, för jag har så kul med dem! :D Sen älskar min pappa musik, och bl.a sådan musik som spelas på festivalen, så han vill inte missa. ;)

Det är hemskt det där alltså. Tusan så star du är som klarat dig ur det! Och så fantastiskt det måste kännas nu när du är frisk, och faktiskt ser själv att du är det. Otroligt! Du är grym!

Det var som tusan! Jag skulle vilja ha fler, men det fanns bara två sorter kvar när jag handlade på Rusta. :(

Är det sant? Synd att vi inte upptäckt varandras bloggar när mässan var! :O

- Alexandra! sa...

sv: Nej men precis, det gör man ju inte. Däremot vet jag många förr som verkligen uttryckte att deras föräldrar var bra, och dem verkade verkligen ha en bra relation - men det ansågs töntigt att t.ex shoppa med föräldrnarna. Det var tuffare att vara med unga, med kompisar. För mig är det vilketsom, så länge jag har kul. ;D

Jag förstår precis vad du menar, och du ska absolut inte glömma bort tiden! Som du säger så är det den tiden som gjort dig till den starka person du är idag, och det är otroligt bra att kunna acceptera sig själv och faktiskt tycka om sig själv! :)

Tattoo-mässan nästa år, Augusti! ;)

ROXANNE sa...

jättesöt dress :D